Remifemin

Läs om den senaste kliniska prövningen - inverkan på bröst och endometrium:
Studie vid Karolinska Instutet i Stockholm, Schoultz et al., 2007
Läs om en klinisk prövning med Menopaus Rating Scale, Osmers et al., 2005
Läs det absolut senaste om Remifemin och bröstcancer
Läs också om klimakteriets symtomatologi och om
Alternativ klimakteriebehandling
Ladda ned skriften Klimakteriebehandling med de senaste uppdateringarna.
Ladda ned skriften Säkerhetsaspekter för Remifemin
Ta del av de senaste referenserna för Cimicifuga racemosa

Remifemin är ett registrerat naturläkemedel, vilket innebär att det är granskat av läkemedelsverket utifrån de tre kriterierna, kvalitet, säkerhet och effekt.
Remifemin kan receptförskrivas av läkare men kan också köpas receptfritt för egenvård mot klimakteriebesvär såväl på apotek
som i hälsokostaffärer.
Verksamma substanser
Remifemin innehåller ett extrakt ur roten från medicinalväxten Actaea (Cimicifuga) racemosa, på svenska Silverax.
Actaea (Cimicifuga) racemosa, på svenska silverax
De medicinskt aktiva ämnena är de triterpen-glykosider och fenoliska substanser. Även om en viss bindning till den östrogena beta-receptorn har konstateras, skall dessa substanser icke sammanblandas med eller kategoriseras som fytoöstrogener.

Effekt i kvinnokroppen
Laboratoriestudier ha visat att triterpenerna binder sig till såväl den östrogena alfa- som beta-receptorn i kroppen, medan kliniska studier har visat att de ger effekt så gott som enbart över beta-receptorn. Det innebär att de utövar effekt huvudsakligen i hjärnans vävnad (i hypotalamus) och i någon mån i hjärt- kärlsystemet och i skelettet. De lindrar värmevallningar och svettningar och minskar oro och sömnsvårighet, med andra ord ger en ökad livskvalitet. De uppvisar däremot inga karakteristiska alfa-receptor-medierade effekter såsom stimulans av livmoderslemhinnan (endometriet) eller bröstvävnaden.

Gestagentillägg
En av de viktigaste slutsatserna av receptorstudierna och de kliniska undersökningarna är att gestagentillägg inte behövs när Remifemin används för substitutionsbehandling i klimakteriet. Detta är viktigt eftersom många kvinnor är känsliga för gestagener på ett negativt sätt. Gestagener ger hos dem en sänkning av stämningsläget i riktning mot depression. Gestagen ger ofta vätskeansamling med svullnad (vanligen i brösten med smärta som följd), gestagen kan också ge aptitökning med viktuppgång.

Gestagen är ett nödvändigt tillägg till östrogen vid den konventionella hormonella substitutionsbehandlingen i klimakteriet men behöver inte ges vid behandling med Remifemin. Detta faktum måste kraftigt understrykas då det fortfarande synes vara okänt hos majoriteten av svenska kvinnoläkare. Den vårdsökande kvinnan ställs på grund av denna okunskap i en svår situation.

Konventionell vs. alternativ behandling
Den konventionella klimakteriebehandlingen fungerar i regel alldeles utmärkt. Den kompenserar för bortfallet av det egna östrogenet, balanserar ökningen av FSH och LH från hypofysen, ger symtomfrihet och erbjuder dessutom positiva hälsoeffekter i form av profylax mot hjärt- kärlsjukdomar och benskörhet. Men det finns ett uttalat behov av möjlighet till en alternativ behandlingsregim.
Behovet av alternativ
Stora kvinnogrupper söker efter alternativa behandlings-metoder mot sina klimakteriebesvär. Det går att definiera minst fyra grupper:
En sådan grupp innefattar kvinnor som av olika skäl inte vill ta syntetiska hormoner.
En annan grupp är de som inte får ta östrogen på grund av genomgången bröstcancerbehandling.
En tredje är de många kvinnor med endometrios i anamnesen som inte erbjuds estrogen.
En fjärde är de som inte tål gulkroppshormon och som söker efter ett alternativ där gestagen inte behövs. De har i regel besvärats av PMS tidigare i livet.
Historisk användning
Cimicifuga fick tidigt medicinsk användning av indianer och senare invandrare i Nordamerika för att lindra "kvinnosjukdomar", smärtsam reglering (dysmenorré) och förlossningssmärta.

Även så här kan Silverax se ut
Nuvarande användnng
Remifemin infördes i Sverige 1993 och registrerades som naturläkemedel 1998 med indikationen "lindriga klimakteriesymtom som svettningar, värmevallningar, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Svårighetsgrad av symtom, Kuppermans index
Kuppermans index är en internationellt använd skala för att bedöma svårighetsgraden av postmenopausala symtom och för att värdera behandlingsresultat. Det innefatta följande symtom:

Värmevallningar, svårighetsgraden multipliceras med 4
Svettningar, svårighetsgraden multipliceras med 2
Sömnsvårighet, svårighetsgraden multipliceras med 2
Irritabilitet, svårighetsgraden multipliceras med 2
Depression (x1)
Yrsel (x1)
Koncentrationssvårighet (x1)
Ledsmärta (x1)
Huvudvärk (x1)
Hjärtpalpitationer (x1)

Symtomen graderas från 0 till 3. Svåra symtom=3, måttliga symtom=2, milda symtom=1, inga symtom=0.

Ett indexvärde > 35 innebär svåra symtom. Index < 15 betyder att symtomen inte behöver behandlas – eller att ett bra behandlingsresultat har uppnåtts.
Stolls studie från 1987
Stolls studie är en placebo-kontrollerad, dubbel-blind och randomiserad klinisk studie med Remifemin för behandling av klimakteriesymtom. Åldersfördelning 45 – 58 år.

Efter 6 – 8 veckor hade behandlingsgruppen uppnått Kuppermans index < 15, d.v.s. ett bra behandlingsresultat.
Fem kliniska studier
En grupp kvinnor behandlades med konjugerat östrogen (likvärdigt med Premarina, Novo Nordisk AB) och fyra grupper behandlades med Remifemin. Till var och en av dessa grupper fanns en relevant kontrollgrupp, en placebobehandlad grupp.
Remifemin visar sig ha en effekt som är likvärdig med den av konjugerat östrogen.
Det visade sig att Remifemin var likvärdigt med Premarina och att effekten av såväl Premarina som Remifemin var statistiskt säkerställt skild från placebo.
Dos per dag
Effekten av två skilda doseringar undersöktes i en klinisk studie.
60 kvinnor fick den rekommenderade dosen om 40 mg Remifemin per dag, 60 kvinnor fick 3 gånger så hög dos, 120 mg per dag. Samtliga kvinnor blev besvärsfria lika snabbt och lika effektivt. Remifemin i en dos av 40 mg per dygn är en tillräcklig dos. Men det finns ett undantag: kvinnor som börjar ta Remifemin före menopaus behöver en högre dos, ofta den dubbla eller tre-dubbla.

Behandlingens längd
Texten på Remifeminasken om 6 månaders behandling är en formulering som svenska läkemedelsverket krävde av juridiska skäl: det finns ingen klinisk studie, beskriven i litteraturen, som har pågått längre än 6 månader.

Hundratals, ja tusentals kvinnor har nu tagit Remifemin kontinuerligt under 8 – 12 år utan att några biverkningar har rapporterats. Den relevanta frågeställningen är därför: Hur länge behöver jag ta Remifemin?

Det finns inget bra svar på den frågan – man måste göra ett uppehåll under tre månaders tid och bedöma om man mår lika bra utan som med Remifemin. Mår man lika bra utan – ja då har klimakteriebesvären klingat av och man kan sluta medicinera. Mår man inte lika bra utan – ja då kan man börja igen för en ny tre till fyra års-period och sedan göra ett nytt prov.

Svåra klimakteriebesvär
Det har diskuterats huruvida svåra klimakteriebesvär kan behandlas med Remifemin, eller om Remifemin bara är användbart för lätta besvär. En klinisk studie gjordes för att belysa detta. 149 kvinnor med svåra besvär (Kuppermans index > 30) behandlades under 12 veckor. Majoriteten av dem hade därefter Kuppermans index < 15. Remifemin kan användas för behandling av svåra klimakteriebesvär.

Viktiga frågeställningar

Livmoderslemhinnan, endometriet
Endometrietjocklek före och efter behandling
(ingen statistisk skillnad)
Det har varit viktigt att undersöka om livmoderkroppens slemhinna stimuleras till växt (förtjockas) av Remifemin. Kliniska prövningar har gjorts för att klargöra detta. Kvinnor har genomgått ultraljuds-undersökning med mätning av slemhinnas tjocklek före och efter 3 - 6 månaders intag av Remifemin. Man har inte funnit någon ökning av slemhinnas tjocklek. Svenska Läkemedelsverket har tagit detta som ett pålitligt tecken på att växtöstrogenerna i Remifemin inte stimulerar livmoderslemhinnan till växt. Tillägg av gestagen behövs därför inte vid Remifemin-medicinering.

Vaginalväggen, slidslemhinnan
Slidsväggens celltillväxt
Cellprov har tagits från slidslemhinnan före och efter intag av Remifemin. Man har inte sett att slidslemhinnan stimuleras till växt eller att cellerna i slemhinnans olika lager undergår ovanlig utmognad. Det föreligger sålunda ingen risk för utveckling av "cellatypi" i slidan under Remifeminintag.

Man har emellertid inte funnit någon objektiv metod att mäta fuktighetsgraden i slidan. Det går därför inte att säga att fuktighetsgraden förbättras av Remifeminintag. Det finns dock många uttalanden från Remifemin-användande kvinnor att slidsituationen blivit väsentligt förbättrad efter start av Remifemin.

Om Remifemin inte ger effekt mot torra slemhinnor kan det vara av stort värde att kombinera Remifeminbehandlingen med ett svagt östrogen för lokalt bruk. Receptfria svaga östrogener finns som salva eller slidpiller på apoteken.

Övriga frågeställningar i klimakteriet

Osteoporos
Normalt trabekulärt ben Grav osteoporos
Östrogen (estradiol 17-beta) har länge varit klassat som ett specifikt osteoporosförebyggande medel. Eftersom östrogeneffekt på skelettet medieras över den östrogena beta-receptorn borde också Remifemin kunna förebygga benskörhet.

Laboratoriedata
Japanska forskare beskrev tidigt att Cimicifugaextrakt bidrog till en ökad grad av celldelning och celltillväxt om det sattes till näringsvätskan där benceller odlades i provrör.

Dessa resultat var så uppmuntrande att man startade djurförsök. Bendesiometri utfördes och råttorna fick därefter extrakt av Cimicifuga i fodret. Kontrollmätning några månader senare visade ökad bentäthet. Denna iakkttagelse har givit upphov till djurförsök i större skala. Resultaten är preliminärt lovande.

Praktisk konsekvens
Remifemin har troligen en skyddande effekt mot bensörhet, men den är svag. Det finns all anledning att rekommendera kombination av Remifemin med kalk (cirka 1 g per dag) och D-vitamin (10 – 20 mikrogram per dag). Magnesium ökar kroppens förmåga att bygga in kalk i skelettet.

Hjärta och kärl
Remifemin har ännu inte visats ha någon förebyggande effekt på hjärt- kärlsjukdom
Remifemin har hitintills inte visats ha samma goda effekt på blodfetternas fördelning och kärlens elasticitet som östrogen och fiskolja har.

Därmed kan man för dagen inte hävda någon förebyggande effekt mot hjärt- kärlsjukdom. Man får tänka på att kombinera Remifemin med en naturlig, stabil fiskolja (Omega-3-olja) med garanterat innehåll av fettsyrorna DHA och EPA.

Bröstet
Normal mammografibild Bröst med ökad täthet

Bröstcancer, laboratorieförsök
Efter rapporter om att långvarigt bruk av såväl östrogent som gestagent hormon ger ökad risk för utveckling av bröstcancer är det än mer angeläget att utreda om växtöstrogenerna i extrakt ur roten av Cimicifuga racemosa stimulerar böstvävnad och/eller bröstcancerceller till växt (proliferation).

En studie gjordes på mänskliga bröstcancerceller, odlade i näringsvätska i laboratoriet. Till en tredjedel av odlingsrören sattes östogen (estradiol-17-beta), till en tredjedel läkemedlet Tamoxifen (Nolvadex), som används efter kirurgisk behandling och/eller strålbehandling för att hindra bröstcancer att bilda dottersvulster (metastasera) eller att recidivera. Till den sista tredjedelen av odlingsrören sattes cimicifugaextrakt.

Fynden var följande: Östrogen orsakade en markant tillväxt av bröstcancercellerna medan Tamoxifen och Cimicifuga dämpade celldelning och tillväxt. Cimicifuga dämpande proliferationen lika mycket som Tamoxifen.

Bröstcancer, djurförsök
Bröstcancer inducerades på råtta genom penslig av brösthuden med ett tjär-liknande medel. En grupp råttor fick östrogen i kosten, en grupp fick Cimicifuga-extraktoch en kontrollgrupp bildades för att kunna jämföra effekten. Hos de råttor som fick östrigen i kosten tillväxte cancern signifikant mer än i kontrollgruppen, och cancern bildade dottersvulster. Hos de djur som fick Cimicifuga i kosten avstannade tumörväxten och dottersvulster bildades ej.

Kontrollstudie på det friska kvinnobröstet
En studie startar under mars månad 2003 vid Karolinska sjukhusets kvinnoklinik. 65 frivilliga försökspersoner kommer att undergå finnålspunktion och mammografi, varefter de kommer att använda Remifemin i rekommenderad dos under 6 månader. Därefter skall ånyo finnålspunktion och mammografi göras. Resultaten har visat att Remifemin inte har någon inverkan på den cellulära bilden i bröstvävnaden och inte heller på bröstvävnadens densitet vid mammografi efter 6 månaders användning.

Studien kan laddas ned här.

Sammanfattning

Remifemin är ett lämpligt förstahandsval i följande situationer:
Lindriga till svåra klimakteriebesvär som värmevallningar, svettningar, sömn-störningar och nervositet hos friska kvinnor.

På grund av effekt endast över den östrogena beta-receptorn även till kvinnor med genomgången bröstcancerbehandling och med diagnosen endometrios.

Eftersom gestagentillägg inte behövs, tolereras Remifemin även av kvinnor som tidigare haft PMS.

Referenslitteratur
För litteraturförteckning och möjlighet att läsa de abstrakts som finns tillgängliga i digital form, klicka här.

För de specifika referenser som gäller Remifemin och bröstcancer-behandlade kvinnor, klicka här.

Gå till utskriftsvänlig sida här.

Frågor och kommentarer kan skickas med email till Ingemar Joelsson