Alternativ behandling av klimakteriebesvär

Allmänt om klimakteriet
Konventionell klimakteriebehandling
Alternativ klimakteriebehandling

Alternativ klimakteriebehandling
Även om den konventionella, skolmedicinska behandlingen av klimakterie-besvär fungerar mycket bra — och medför många positiva hälsoeffekter — finns det stora kvinnogrupper som frågar efter alternativa behandlingsmetoder.

En sådan grupp innefattar kvinnor som av en eller annan anledning inte vill ta "syntetiska hormoner".
En annan är de som inte får ta östrogen på grund av genomgången bröstcancer-behandling.
En tredje är de många kvinnor med sjukdomen endometrios i anamnesen. De erbjuds oftast inte östrogen i klimakteriet.
Den fjärde gruppen innefattar de kvinnor som inte tål gulkroppshorm. De söker efter en behandlingsregim där gestagen inte behövs. De har i regel besvärats av PMS tidigare i livet.

Det finns i Sverige ett enda registrerat naturläkemedel mot klimakteriebesvär. Det är ett klart alternativ till den konventionella behandlingen. Medlet innehåller ett extrakt ur roten av läkeörten Cimicifuga racemosa, på svenska Silverax.

Remifemin
Cimicifuga-extraktet saluförs under namnet Remifemin. Det introducerades som naturmedel (kosttillskott) i Sverige 1993. Det registrerades som naturläkemedel 1998. Det faller därmed under läkemedelslagen och kan receptförskrivas av läkare. Det har introducerats som apoteksvara under våren 2003.

Fyto-SERM
Växten Cimicifuga racemosa växer vilt i Kanada och norra Nordamerika. Den odlas i Europa. De aktiva substanserna extraheras från växtens rot. Extraktet innehåller växtöstrogener (fytoöstrogener) av typen triterpen-glykosider. Silverax tillhör ranunkelväxterna, Ranunculaceae, och skiljer sig därmed från växter tillhörande släktet Leguminoseae. De senare representeras av soja, linser och rödklöver. De innehåller isoflavoner, de mest kända växtöstrogena substanserna. Till skillnad från dem får ofta triterpenerna från Silverax heta fyto-SERM, d.v.s de klassas som "specifika estrogen receptor stimulerare" från växtriket.

Effektstudier
Det finns många publicerade effektstudier på Remifemin. Samtliga har tagit hänsyn till effekt på klimakteriesymtom med beaktande av Kuppermans index, ett internationellt accepterat mått på klimakteriesymtomens svårighetsgrad. Man bedömer:
— Värmevallningar och multiplicerar svårighetsgraden med 4
— Svettningar och multiplicerar svårighetsgraden med 2
— Sömnsvårighet och multiplicerar svårighetsgraden med 2
— Irritabilitet och multiplicerar svårighetsgraden med 2
— Depression och använder svårighetsgraden utan vägning. Detsamma gäller alla följande fem symtom.
— Yrsel
— Koncentrationssvårighet
— Ledsmärta
— Huvudvärk
— Hjärtpalpitationer (hjärtat slår hårt i bröstet, pulsen är inte stegrad)

Symtomens svårighetsgrad graderas från 0-3. Inga symtom = 0, milda symtom = 1, måttliga symtom = 2, svåra symtom = 3.
Ett indexvärde över 35 innebär svåra symtom, index under 15 innebär att behandling inte behövs, eller att behandling har gett ett bra resultat.

Stolls studie från 1987
Stolls studie är en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie. Den omfattade 30 kvinnor med Remifemin och 20 kvinnor med placebo. Åldersfördelning 45-58 år. Kvinnorna i Remifermingruppen nådde ett bra behandlingsresultat (Kuppermans index mindre än 15) efter 8 veckor.

För att läsa om klimakteriet allmänt klicka här

För att läsa om konventionell behandling av klimakteriet, klicka här

Gå till utskriftsvänlig sida här.

Frågor och kommentarer kan skickas med e-post här

Du kan själv välja om Du vill få svar på Kvinno-Forum
eller med e-post direkt till Dig.