Klimakteriebehandling efter larmen #2
Alternativ till ERT och HRT:
Naturläkemedlet Remifemin

Gå till innehållsförteckningen i början av kapitel #1
Ladda ned hela skriften: Klimakteriet — behandlad?, obehandlad? eller alternativt behandlad?

Alternativ behandling av klimakteriebesvär
Den alternativ-medicinska konsekvensen av larm-rapporterna blir medicinering med något av de växtbaserade, alternativa preparaten som erbjuds på marknaden. Numerärt dominerar s.k. fyto-östrogener med innehåll av isoflavoner, lignaner och coumestaner från soja, tofu (en soja-jäsnings-produkt) eller rödklöver.

Det är oklart hur fytoöstrogenerna binder sig till kvinnans östrogena receptorer och hur de utlöser effekt. En del av dem är dock kända för att ge bröstförstoring, vilket innebär effekt över den östrogena alfa-receptorn. Sådana preparat påverkar med all sannolikhet också slemhinan i livmodern i riktning mot förtjpckning, cellatypier och endometrie-cancer.

Det finns på marknaden ett annorlunda preparat, som också har fått ett särskilt status:
Remifemin med extrakt från rotstocken av Silverax, är ett registrerat naturläkemedel som säljs i hälso-fackhandeln och på apotek med eller utan recept.

Verksama substanser i Remifemin är triterpenglykosider.

Remifemin återfinnes i ATC gruppen G02C E.
Remifemin

Remifemin är handelsnamnet på det naturläkemedel som bygger på ett isopropanol-extrakt ur rotstocken av läkeörten Silverax, Cimicifuga racemosa , först klassificerad av Linné under namnet Actea racemosa . Remifemin har länge varit ett alternativt medel för behandling av klimakteriebesvär hos kvinnor, som har valt bort "syntetiska hormoner" eller som på grund av medicinsk sjukdom inte får använda östrogen: bröstcancerbehandlade kvinnor. Hit hör också de som unte törs: kvinnor med endometrios i anamnesen. Slutligen de kvinnor som inte tål gestagen på grund av tidigare allvarliga besvär av PMS.

Remifemin innehåller som verksamma substanser triterpener (triterpenglykosider) vilka inte är klassificerade som fyto-östrogener. En tablett Remifemin innehåller 18 - 26 mikrol extrakt från rotstocken av Cimicifuga racemosa, vilket motsvarar 20 mg växtdrog.

Fytoöstrogena substanser finns ej i det isopropanol-extrakt som utgör basen   för den industriella tillverkningen av Remifemin hos Schaper & Brümmer i Tyskland.
Effektstudier med Remifemin

Det finns ett stort antal effektstudier när det gäller Remifemin. Så gott som samtliga är utförda med Kuppermans index som värdemätare på klimakteriebesvärens svårighetsgrad, 10 olika symtom beaktas. Ett indexvärde över 35 innebär svåra symtom, ett värde under 15 innebär symtom, som ej behöver behandlas - eller ett gott behnadlingsresultat.

Några av de många studierna är värda uppmärksamhet.

Stolls kliniska studie
är ett exempel på en tidig placebo-kontrollerad, dubbelblind och randomiserad studie. Den visade en statistiskt säkerställd differens (p<0.001) gentemot placebo samt en begynnande effekt från och med den sjätte behandlingsveckan. Effekten förstärks med tiden av ytterligare intag.

Remifemin har god effekt hos 8 av 10 kvinnor med klimakteriesymtom.
Jämförande effektstudier
Ett ytterligare sätt att åskådliggöra effekten av Remifemin är att sammanställa en Remifemin - östrogen-studie med tre
ytterligare Remifemin-studier tillsammans med sammanslagna placebo-resultat.

Bilden visar den nära relationen mellan östrogen- och Remifemin-effekt. Samtliga resultat är statistiskt signifikant skilda från placebo.
Vilken dos rekommenderas?
Naturbaserade läkemedel visar inte samma dos-effektrelation som syntetiska läkemedel gör. I en mycket välgjord, invändningsfri, studie visade sig en dos om 40 mg per dag (1 tabl 2 ggr per dag) ha samma effekt som en tre gånger så hög dos.

Rekommenderad dos är 40 mg per dag, delat på en morgon- och en kvällsdos. För kvinnor som börjar med Remifemin några år före menopaus kan det emellertid vara befogat att föreslå en högre dos. Detsamma gäller kvinnor som gjort ett upphåll i medicineringen och sedan - när de börjar igen - inte blir besvärsfria med den tidigare doseringen.

Effekt på endometriet
Effekten av Remifemin på endometriet är undersökt mycket noggrant i laboratorie-försök, i djurförsök och på människa. Resultatet av samtliga studier är liktydiga.

Remifemin stimulerar inte endometriet till växt.
Livmoder-slemhinnans tjocklek ökar inte. Det synes inte finnas någon risk att cellförändringar skall uppstå.

Bilden visar endometrietjockleken i medeltal (bedömd med ultraljud) hos 60 kvinor före och efter behandling med tre gånger den rekommenderade dosen, d.v.s. 120 mg/dag.

Effekt på vaginalslemhinnan
Effekten på vaginalslemhinnan är undersökt när det gäller cellproliferation och mognadsgrad. Schmitt's definitioner: "Graduation of Vaginal Smears" har använts för att kvantifiera fynden.
Resultatet var att i tre gånger rekommenderad dos:
Remifemin inte har någon effekt på vaginalslemhinnans proliferation och mognad.

Den praktiska konsekvensen av det fyndet blir att Remifemin bör kombineras med ett svagt östrogen för lokalt bruk för att bibehålla normal slemhinnesituation i vagina och urethra.

Därmed kan atrofisk vaginit så väl som recidiverande urinvägsinfektioner undvikas.
Effekt på skelettet
Effekten av Remifemin på ben är undersökt genom odling av benceller i laboratoriemiljö samt i djurförsök (ooforektomerade råttor) genom bestämning av s.k. cross-links i urin (utsöndringsprodukter som speglar ben-nedbrytningen) och pyknometri av femur (ett av många sätt att mäta bentäthet). Resultaten tyder på att Remifemin (i stora doser, 10 ggr humandos) har en bromsande effekt på hormonberoende osteoporos, jämförbar med effekten av raloxifen, Evista.

Eftersom det inte finns några resultat av human-studier är det emellertid tillrådligt att ur synpunkten "profylax mot osteoporos" kombinera Remifemin med basbehandling mot benskörhat, nämligen D-vitamin (10-20 mcg per dag) och kalk (1-1,5 g per dag). Magnesium synes öka inbyggnaden av kalk i skelettet. Fysisk aktivitet har stor betydelse.
Remifemin och bröstet
Effekten på det friska kvinnobröstet under-söks för närvarande vid bröstenheten av kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset. Resultat kommer att föreligga under våren 2004.

Remifemineffekt på mänskliga bröstcancerceller har undersökts i laboratoriemiljö alltsedan 1993. Man har påvisat proliferations-inhiberande effekt av Cimicifuga extrakt i odlingsmediet, som jämförelse har 17-beta-estradiol och Tamoxifen tjänat.

Effekten på bröstcancer in vivo har studerats på ooforektomerade råttor med inducerad bröstcancer.

Cimicifuga-extrakt i fodret ledde till inhibering av tumörväxt och utebliven metastasering. Som jämförelse tjänade en placebo-grupp och en östrogenbehandlad grupp.

Det finns ingen klinisk studie på kvinnor med bröstcancer eller efter behandling för bröst-cancer.

Effektmekanismer

Effektmekanisman för Remifemin är fortfarande inte helt klarlagd. För ett par år sedan tycktes det vara så, när man fann att triterpenerna (eller närbesläktade substanser i extraktet) band sig till såväl östrogena alfa- som beta-receptorer. Effekten förmedlades dock endast över beta-receptorerna, vilket stämde med kliniska studieresultat. Men de fynden har dessvärre inte kunnat verifieras.

Det är känt från studier på farmakologiska ämnen att vävnads-specifik östrogen-agonistisk respektive antagonistisk effekt kan utövas av en och samma substans. Detta kan appliceras på vår kunskap om Remifemin.

Det har visats att Remifemin har en östrogen beta-receptor-agonistisk verkan på viktiga områden i hjärnan, hypotalamus, där värme-centrum är beläget.

Ytterligare studier med Cimicifuga racemosa-extrakt tyder på en dopaminerg effekt på det centrala nervsystemet. Det innebär att Remifemin inte bara har en - utan flera - effekt-mekanismer. Någon av dem är nära knuten till det cerebrala nervsystemets signalsubstanser, dopamin och serotonin, viket är i överens-stämmelse med de goda resultat man sett av effekten av sero-tonin-återupptagshämmare mot de vanligaste klimakteriesymtomen, värmevallningar och svettningar.  

Behov av gestagen?

Frågan om behov av gestagentilläg har varit aktuell under de senaste åren. Eftersom Remifemin inte har någon östrogen-agonistisk effekt på vare sig endometriet eller bröstet behövs inte något gestagentillägg. Det är en av de väsentligaste orsakerna till att Remifemin är ett seriöst alternativ till konventionell HRT.

Biverkningar

En beskriven biverkan till Remifemin är mag- tarmbesvär av typen "uppkördhet" - spänningar. Detta gäller framför allt kvinnor som har en känd allergi för växtdelar eller pollen.

Mycket sällsynta biverkningar av Cimicifuga-preparat gäller lever-påverkan respektive utveckling av trombo-embolisk sjukdom. Det har rapporterats några sådana fall till biverkningsregistren hos FDA (Food and Drug Administration, USA) resp. WHO (World Health Organization). I relation till konsumerade doser av Remifemin gäller "world wide" att 1 fall av leverpåverkan har rapporterats per 51 miljoner försålda doser samt att 1 fall av vaskulär biverkan har rapporterats per 41 miljoner sålda doser. Och då talar vi om "rapporterade fall". Vid en vetenskaplig genomgång av rapporterna har endast omkring 1/10 av de rapporterade fallen kunnat visas ha samband med Remi-feminintag.
Kommentarer
Det finns två skrivningar i gällande SPC (Specifik Produkt Resumé) som det finns anledning att kommentera.
1. Skrivningen i SPC:n om användning under högst 6 månader är av statistisk och juridisk natur. Det finns ingen klinisk studie som omfattar bruk under längre tid än 6 månader. En överväldigande klinisk "erfarenhet" visar emellertid att långtidsbehandling är såväl effektiv som komplikationsfri.

Man måste dock betona vikten av att ha kontakt med vården för fortlöpande hälsokontroller, även om man valt att använda ett "egenvårdspreparat" mot sina besvär.

Indikationen för Remifemin anges vara "lindriga klimakteriebesvär". På gruns av många frågor om innebörden av detta gjordes en klinisk studie av effeklten av Remifemin mot svåra besvär.


Effekten, mätt med Kuppermans index, visade sig vara mycket god även mot svåra klimakteriebesvär.

Skillnaden i symtomspridning är höggradigt statistiskt signifikant.
Tillbaka till broschyrens början
Tillbaka till denna sidans början
Till den totala referenslistan
Kommentarer och frågor kan skickas med e-post här.